Så segt det var i morse när jag kände mig helt färdig men ändå inte kunde lägga mig, jag kan inte sova sittandes nämligen. Efter ett tag kändes det dock olidligt, kroppen började strejka rejält, ont i leder, allergi huvudvärk osv. Så jag tog en extra stor cocktail med bedövning och Andapsin och svepte. Men då kan jag ändå inte bara öppna strupen och dricka geggan för då blir det för hårt tryck precis som när jag sväljer hårt eller har bråttom. Fick i mig och ett lugn spred sig i bröstet… några minuter. Hann precis bädda ner mig så tog dessa argsinta händer tag i mig igen och jag var fast. Men så trött som jag var och helt utmattad visste jag verkligen inte vart jag skulle ta vägen, ligga ner i sängen med bröstsmärtor som vid en hjärtinfarkt, sitta uppe och stå ut men vara mer död än levande och ha begynnande allergiattacker. Pest eller kolera. Johnny som stigit upp övertalade mig att stanna i sängen iaf och vi låg och pratade om ditt och datt och myste (!) och sömnigare blev jag och kunde liksom ignorera det onda på en annan nivå helt plötsligt. Min prins såg att det fungerade så han låg kvar och jag somnade, men hemska smärtor men tankarna på annat så det värsta obehaget blev avlett och jag somnade! Så grymt gjort av mig för det var inga milda smärtor denna gång kan jag lova er. Ungefär som när mina knän hoppar ur led skulle jag vilja beskriva det. Avledning är ju en bra metod mot olika smärtor och obehag som inte är farliga och det brukar fungera bra men när man som jag inatt är så slutkörd och trött är det svårt att fokusera på nåt annat och inte drabbas av panikångest – så då blev det som det blev. Jag är grymt tacksam att min prins hjälpte mig i morse för jag trodde aldrig det skulle vara möjligt att somna med såna hemska smärtor.

Efter några timmar vaknade jag – utan smärta! :) Eftersom jag inte kan dricka vätska alls under såna här perioder var jag rejält törstig nu och drack kolsyra (det enda som fungerar i såna lägen, kommer till det en annan gång) och sen åt jag fyra skedar julgröt. Tuggade noga och ja allt var lugnt. Efter bara en kort stund kom obehaget tillbaka och ja jag ville mest gråta.

Tog min medicin och kröp ner i sängen igen. När det kommer tillbaka på så kort stund och jag sovit lite då är det bara mer sömn som hjälper och magen får vila på intag (jobbigt bara då jag riskerar bli så uttorkad), somnade jag nästan direkt efter lite massage från prinsen. Sen har jag sovit hela dagen och nu mår jag helt okej igen. Har dock bara tagit två skivor kalvsylta och vätska. Vågar inte alls inta nåt annat.

Känns lite jäkligt när jag lagt ner massor av arbete på gå hemgjord julmat och så har jag bara provsmakat den under tillagningen. Känner mig faktiskt sur om jag ska vara ärlig – men ack så glad att det lugnat sig så jag är ju mer tacksam det. Nu gäller det att vätska upp mig för jag ser att jag håller på bli uttorkad och urinvägarna börjar säga ifrån.

Jag som har längtat så efter lax, revbensspjäll, inlagd strömming, inlagd gurka, rödbetssallad, julsenap osv.. Nu vågar jag bara äta kalvsylta, lite pastejtårta, prinskorv. Inte ens rödkålen vågar jag testa. Asdrygt. Är övertygad om att det var janssonsen som gav detta utbrott i bröstet, ansjovis är ju ingen hit direkt men jag gjorde den så mild och med minimala bitar fisk i så trodde verkligen jag skulle kunna käka den – ack så fel jag hade.

Kan ni tänka vad jag håller alla tummar och tår att få slippa ha det så här efter operationen? Vill ligga under kniven redan nu!

Det blev en konstig juldag i år men hälsan måste gå i första hand och jag måste lyssna på vad den vill och inte vill. Dagarna framöver kommer jag enbart äta barnmat. Det enda rätta och hempotatismos och kokt fisk.

Nä snart vankas det sängen igen, så jag får sova helt rätt inatt och upp tidigt. Just nu är jag bara så glad glad glad att det släppt! Storseger!

Hoppas alla ni andra haft en angenäm dag!